Dagen ägnades åt jakt, kanske lite mer i träningsform än vanlig jakt då denna jakten var upplagd för att man ska få chansen att rätta till fel och jobba mer med sin hund än man normalt kan göra under en jakt. Den här gången var det Legos tur. Hon satt lite löst på sista jakten så det stod högt på dagordningen, stadga och gå när du får kommando och bara då. Som punkt nummer 2 stod att träna på att handlas under jakt, med störningar och på avstånd då en av våra akilleshälar sitter där just nu. Under de 2 senaste åren har hon växt enormt som jakthund, hon gör fina eftersök och helt grymma markeringar, hon klarar kanske inte de absolut svåraste men det är inte långt bort.
Men!
Bra självständigt arbete i kombination med att hon lär sig mycket själv och har en del egen vilja leder såklart till sämre styrning, det blir bättre och bättre för varje jakt och det känns som att vi snart kommer i mål där med.
I dag fick många av markeringarna tjänstgöra som störningar och hon fick gå linjer istället, varav de flesta låg i ganska öppen terräng. Någon skammad and blev för mycket och det blev ett bra tillfälle att träna på stadgan, därefter blev det bra tillfälle att få henne att gå dit jag ville ha henne så det blev perfekt träning för oss.
Som avslutning fick vi göra dagens bästa apport, en runner som gick ner ca 80m bort. Någon sa skicka och jag vände upp direkt och skickade, en fasantupp är snabb och det är inte omöjligt att den hinner ifrån hunden eller hinner ner i ett skydd där vi inte får tag på den. Över ett elstängsel, genom högt gräs, ner i ett djupt dike och över en liten å. Därefter upp igen, genom högt gräs och ut på en plöjd åker. Legoflickan kommer upp till rätt plats men blir lite konfunderad när den inte är kvar, jag vill ha ett kort stopp på henne för att hon ska sansa sig samt för att få ner henne åt vänster där tuppen sprang. Första signalen tar hon inte så jag väljer att korrigera henne med rösten, nästa signal tar hon. Jag pekar vänster hon går vänster och tar nästan omedelbart löpan. Där släpper jag henne och låter pipan vara, nu är det upp till henne att lösa det. Hon följer löpan ca 50-60m diagonalt mot ån igen, ner i diket och in i högt gräs, där försvinner hon men jag är rätt säker på att hon kommer att ta den. ”Hon jobbar fint på den” får jag från skytten och någon minut senare applåderar han och utbrister ”Den är bärgad”. Applåder från skyttarna, applåder från mina pick up kollegor och jag har gåshud, jag får t o m gåshud när jag skriver om det och jag hade fått gåshud även om det inte varit min hud som tog den. I mångas värld är det inte så mycket, kanske till och med vardag, men i min värld är det underbart.
Mitt livs finaste apport hittills helt enkelt, å Lego min Lego vad fin du är.
Filmen är från en annan såt och linjen är blind och dold för henne.
Ett stort tack till SGL för att de arrangerar och till Gudrun Arnsten som fördelade och styrde upp samt till jaktledning, skyttar och kollegor hundförare. En bra dag som jag plockar fram när det blir mörkt och kallt.
Credits to Sven Bosshard for filming
